Om Gatukostnadskollen och metoden

Gatukostnadskollen samlar kommunernas gatukostnadsutredningar och gör dem jämförbara. Grundtanken är att varje siffra ska gå att kontrollera.

Hur data samlas in och granskas

• Uppgifterna hämtas ur kommunernas egna dokument: gatukostnadsutredningar, beslut och debiteringsunderlag.
• Varje uppgift sparas med dokument, sidnummer, ordagrant citat och datum för hämtningen. Originaldokumentet arkiveras.
• En AI-agent kan ta fram ett utkast, men en människa granskar och godkänner allt innan det publiceras.
• Belopp sparas exakt som i dokumentet, tillsammans med prisnivå och uppgift om beloppet är en uppskattning eller en slutlig debitering.

Andelstal bär beräkningen

En gatukostnadsutredning fördelar kostnaden med andelstal. En befintlig fastighet får ofta 0,5 andel och en tillkommande (nybildad eller avstyckningsbar) fastighet 1,0 andel. Därför räknar vi allt per fastighet via andelstalen, aldrig genom att bara dela med antalet fastigheter:

• summa andelar = Σ (antal fastigheter av typen × typens andelstal). Anger källan summan använder vi den. Saknas antal för någon fastighetstyp räknas summan inte fram, eftersom den då blir för liten.
• Totalkostnad per andel = total kostnad ÷ summa andelar. Debiterad kostnad per andel = fastighetsägarnas andel ÷ summa andelar.
• Debitering per fastighet i en kategori = fastighetsägarnas andel ÷ summa andelar × kategorins andelstal. Anger källan beloppet per fastighet direkt används källans belopp, och vi visar det beräknade bredvid om de skiljer sig.
• Totalkostnad per fastighet och kommunens finansiering per fastighet räknas på samma sätt med total kostnad respektive kommunens andel.
• Saknas andelstal visas "–". Vi delar aldrig lika per fastighet som reserv, eftersom det ger fel siffror.
• Säger källan i ord att en kategori inte betalar (till exempel befintliga, bebyggda fastigheter enligt Huddinges äldre reglemente HKF 3510: "skall inte … betala gatukostnader. Detta skall täckas av kommunalskatten") visar vi 0 kr som källans värde, med citatet och märkningen betalar inte enligt källan. Värdet ingår med 0 kr i kommunens median av debitering per fastighet, och det står vid medianen hur många sådana projekt den innehåller. Totalindexet och måtten per andel bygger på totalkostnaden och påverkas inte. Saknar källan prisnivå visas 0 kr bara i faktiskt belopp, precis som andra belopp utan prisnivå.

När bara en del fördelas efter andelstal

Vissa kommuner fördelar bara en del av kostnaden efter andelstal. I Vallentuna fördelas till exempel 75 % efter andelstal och 25 % efter tomtyta (kronor per m²). Då gäller:

• Andelen som fördelas efter andelstal sparas som ett källvärde med citat. Måtten per andel, debitering och totalkostnad via andelstal och totalindexet räknas bara på den delen: totalkostnad per andel = total kostnad × andelen ÷ summa andelar.
• Beloppen märks exkl. ytdel, och ytdelen visas i kronor per m² tomtyta när källan anger den. Det fastighetsägaren betalar totalt är beloppet plus ytdelen gånger fastighetens tomtyta.
• Fördelar källan en del på annat sätt (till exempel park lika per fastighet) utan att ange hur stor del, visar vi inga mått per andel och inget totalindex för projektet ("–" med förklaring). Belopp per fastighet som står i källan visas som vanligt.

Räkneexempel

Vem betalar? Kommunens andel

Hur mycket fastighetsägarna betalar beror på hur stor del kommunen själv finansierar. Därför visar vi alltid kommunens andel i kronor och i procent av totalkostnaden bredvid debiteringen. Anger källan inte procenten räknas den fram som kommunens andel ÷ total kostnad och märks "beräknat". Kommunens andel räknas aldrig fram som total kostnad − fastighetsägarnas andel, eftersom skillnaden ofta innehåller annat, t.ex. VA-kollektivets del eller statsbidrag. Saknas fastighetsägarnas andel räknas den fram som total kostnad − kommunens andel, eller total kostnad × (1 − kommunens andel i procent).

Enligt utredningen, beräknat och utfall

Vi skiljer på tre sorters belopp:

• Enligt utredningen (eller uppskattning): beloppet står i gatukostnadsutredningen eller kommunens beslut och är kommunens uppskattning innan projektet byggs.
• Beräknat: sajten har själv räknat fram värdet ur källvärdena, till exempel debitering via andelstal. Klicka på "beräknat" för att se formeln och vilka källvärden som ingår.
• Utfall: vad det faktiskt blev, alltså verklig projektkostnad eller slutligt debiterat belopp.

När kommunen har publicerat vad det faktiskt blev visar vi utfallet bredvid utredningens belopp, med avvikelse i kronor och procent:

avvikelse = (utfall − utredningen) ÷ utredningen × 100

• Verklig projektkostnad jämförs med utredningens kostnad. Den visar hur väl kommunen träffade kalkylen.
• Slutligt debiterat belopp jämförs med utredningens belopp för fastighetsägarna. Debiteringen är ofta begränsad av ett kostnadstak plus index. Då kan fastighetsägarna betala mindre än vad projektet kostade, och kommunen står för resten.
• Avvikelsen räknas i det penningvärde du har valt. I dagens penningvärde räknas båda beloppen om med sitt eget prisår, så att inflationen inte syns som en fördyring. Saknas prisår visas –.
• Utfall räknas aldrig in i utredningens belopp. Finns bara ett utfall visas det märkt "utfall", utan avvikelse.
• I kommunernas summa och median för projektkostnad ingår verklig kostnad bara för projekt där utredningens kostnad saknas, och då står det "varav … utfall" respektive "inkl. utfall" vid värdet.

Andra beräknade mått

Måtten nedan räknas fram från källvärdena när sidan visas och märks "beräknat". Underlaget visas med varje värde.

• Projektkostnad per meter väg = projektkostnad ÷ väglängd i meter
• Projektkostnad per m² tomtyta = projektkostnad ÷ total tomtyta
• Projektkostnaden är utredningens totalkostnad. Finns bara verklig kostnad (utfall) används den, och värdet märks "utfall".

Saknas en uppgift i källan visas "–". Vi räknar aldrig fram en källuppgift baklänges ur en annan.

Penningvärde (KPI)

Med växeln Dagens penningvärde räknas belopp om med konsumentprisindex (KPI) från SCB:

belopp idag = belopp × KPI(senaste publicerade månad) / KPI(beloppets prisår, årsmedel)

• KPI-serie för prisåret (årsmedeltal): KPI2020_AR (SCB TAB7052, KPI fastställda årsmedeltal, totalt, 2020=100, hämtad 2026-10-14)
• Senaste årsmedeltal i databasen: 2025
• Belopp räknas om till: september 2026, KPI 125,94 (serie KPI2020_M, SCB TAB6596 (PR0101A/KPI2020M), KPI fastställda tal, totalt, 2020=100, månad, publicerad 2026-10-14, hämtad 2026-10-15)
• Dagens penningvärde är senaste publicerade KPI-månad. Årsmedeltalet för innevarande år publiceras först i januari året efter, så att räkna till senaste årsmedel skulle ge förra årets penningvärde. Finns ingen månad efter senaste årsmedeltalet används årsmedeltalet. Beloppets prisår räknas alltid med årsmedeltal.
• Saknas prisår (även efter antagandet nedan) kan beloppet inte räknas om, och det ingår då inte i index.
• Ligger prisåret efter det senaste årsmedeltalet (till exempel prisår 2026) räknas beloppet inte om (faktor 1), och det markeras.
• Originalbeloppet ändras aldrig. Omräkningen görs bara när sidan visas.

Varför serien med 2020 som basår: SCB:s tabell för KPI med 1980=100 uppdateras inte efter december 2025. Vi använder därför SCB:s fastställda årsmedeltal med 2020=100 (tabell TAB7052, totalt KPI), som finns från 2005, och SCB:s fastställda månadsvärden med 2020=100 (tabell TAB6596, totalt KPI) för dagens penningvärde. Båda har samma basår. Omräkningen bygger på kvoten mellan två värden i samma bas, så basåret påverkar inte resultatet utöver avrundning. Belopp med prisnivå före 2005 räknas inte om.

När källan inte anger prisnivå (antaget prisår)

Många utredningar anger inte i vilken prisnivå beloppen är. Då antar vi ett prisår, i den här ordningen, och skriver aldrig över källans uppgift:

1. Ett år som källan själv anger för beloppet på ett annat ställe i dokumentet: en prisnivå, året för beslutet eller året för slutredovisningen (fakturering, slutbesiktning). Citatet står i källmarkeringen.
2. Annars källdokumentets år (datum på framsidan eller beslutsdatum).
3. Saknar även dokumentet datum, eller anger källorna olika prisnivåer, antas inget, och värdet visas som "–" med anledning.

Ett antaget prisår märks synligt vid värdet ("antaget prisår (dokumentets år 2007)"), i källmarkeringen och i formelns underlag. Index som bygger på ett antaget prisår märks på samma sätt.

Undantag: sammanställningssidor. En sida som listar belopp från många avslutade projekt (till exempel Huddinges "Tidigare gatukostnadsutredningar") anger inte när kostnaden uppstod, och sidans datum säger inget om beloppens prisnivå. För sådana belopp antas inget prisår. De visas som vanligt i faktiskt penningvärde, och i dagens penningvärde visas "–" med anledningen "prisår okänt: sammanställningssidan anger inte när kostnaden uppstod". Ingen avvikelse mot utredningen räknas för dem i dagens penningvärde. Anger sidan prisåret vid beloppet (till exempel "plus uppräkning med KPI från oktober 2011") används det.

• Prisår enligt källan vid beloppet: 0 belopp
• Prisår antaget, år som källan anger på annat ställe: 0 belopp
• Prisår antaget, dokumentets år: 0 belopp
• Prisår saknas och inget antas: 0 belopp

Styckning

En befintlig fastighet som enligt detaljplanen får styckas bär både sin egen andel och andelen för den nya tomten, till exempel 0,5 + 1,0 per möjlig ny tomt. Andelstalet bygger på den styckningsmöjlighet som detaljplanen ger, inte på om ägaren faktiskt styckar. Vi räknar fastigheten en gång bland de befintliga och lägger till de möjliga nya tomterna, så att summan andelar blir samma underlag som kommunen använt.

• Anger källan summan andelar går den före. Vi räknar ändå Σ antal × andelstal ur tabellen och visar skillnaden. Avviker de mer än 0,5 % flaggas projektet (⚠).
• Om styckningsandelen debiteras direkt, oavsett om ägaren styckar, eller först vid avstyckning (anstånd) står på projektsidan med citat. Står det inte i källan skriver vi "framgår inte av källan". I topplistan går det att filtrera på det.

Kostnadsindex

Indexet jämför ett projekt med typprojektet, det vill säga medianen av alla jämförbara projekt. Index 100 = median. Index 180 betyder 80 % dyrare än typprojektet.

index = round(100 × projektets värde / median av jämförbara projekts värden)

• Villaindex (huvudindex, topplistans indexkolumn): totalkostnad per befintlig villa i dagens penningvärde. Se Två totalindex nedan.
• Andelsindex: totalkostnad per andel i dagens penningvärde, bara för den del som fördelas efter andelstal. Projekt utan summa andelar, eller med blandad fördelning där källan inte anger andelen, får inget andelsindex. Visas bredvid villaindex, med en varning (se nedan).
• Index per kostnadspunkt: kostnad för punkten per meter väg i dagens penningvärde. Kostnadspunkterna är Projektering, Gata/beläggning, VA-dagvatten, Belysning, GC-väg, Markinlösen, Administration, Övrigt.
• Jämförbara projekt är publicerade, inte avbrutna, och har både täljare, nämnare och känd prisnivå. Index räknas alltid i dagens penningvärde, oavsett vilket penningvärde du har valt för att visa belopp.
• Varje index visar hur många projekt som ligger bakom. Är de färre än 5 visas en varning (⚠).
• Index räknas om automatiskt när ett nytt projekt publiceras eller KPI uppdateras.

Räkneexempel

Två totalindex: villaindex och andelsindex

Vi visar två totalindex. Båda räknas på totalkostnaden (inte bara det som fastighetsägarna debiteras), i dagens penningvärde, och bara på den del av kostnaden som fördelas efter andelstal.

• Villaindex = totalkostnad per befintlig villa jämfört med medianen av jämförbara projekt. totalkostnad per befintlig villa = totalkostnad per andel × andelstalet för befintlig villa i projektet. Det jämför samma sak i alla kommuner: vad projektet kostar för en vanlig, redan bebyggd villa. Källorna anger inte totalkostnad per villa direkt (bara debitering), så värdet räknas alltid fram och märks "beräknat".
• Andelsindex = totalkostnad per andel jämfört med medianen. Varning: vad en andel motsvarar skiljer sig mellan kommuner. I Nacka är 1,0 andel oftast en obebyggd tomt och en befintlig villa har 0,6. I Tyresö har en befintlig villa 1,0. I Huddinge har en befintlig fastighet 0,5 och en tillkommande 1,0. Samma kostnad per villa ger därför olika kostnad per andel, och andelsindex jämför delvis kommunernas andelsskalor och inte bara kostnaderna.
• Båda visas med antal jämförbara projekt (N). Är N mindre än 5 visas en varning (⚠). Finns utfall visas indexet också för utfallet, mot samma median.

Vilken fastighetstyp är "befintlig villa"?

Vi väljer referensfastigheten utifrån källans eget namn på fastighetstypen bland befintliga fastigheter med andelstal, med en fast och testad regel:

1. Namn som visar att det inte är en befintlig villa används aldrig: obebyggd tomt, fritidshus, ny byggrätt eller avstyckning, tillkommande fastighet, annan hustyp (radhus, lägenhet) eller användning (skola, verksamhet), andelstal per yta eller enhet, fastigheter som redan har betalat och särskilda reduktioner. "Utan tillkommande byggrätt" räknas som en vanlig villa.
2. Namn som säger villa, permanenthus, permanentbostad eller helårsbostad går före allmänna namn som "befintlig fastighet" eller "bebyggd tomt för småhusbebyggelse".
3. Finns flera sådana typer med olika andelstal är det tvetydigt, och då visas "–" med förklaring. Saknas en sådan typ visas också "–". Vi gissar aldrig.

Fördelar källan en del av kostnaden efter tomtyta eller på annat sätt (t.ex. 25 % efter tomtyta i Vallentuna) beror villans totalkostnad också på tomtens storlek. Källorna anger ingen typtomt, så då visas "–" i villaindex med anledningen. Andelsindex räknas på den del som fördelas efter andelstal och märks "exkl. ytdel" (beslut A11 och A14).

Räkneexempel: villaindex och andelsindex

Varför index saknas

Saknas ett index står "–" med en kort anledning under, och den exakta anledningen (vilken uppgift som saknas och i vilka dokument vi har letat) under Varför?. Så här många projekt saknar index av respektive anledning:

Begränsningar

• Kommunerna redovisar olika: vissa räknar med VA, markinlösen eller moms, andra inte. Läs källorna innan du drar slutsatser.
• Ett högt index betyder inte automatiskt slöseri. Berg, lera eller kulturmiljö kan förklara höga kostnader.